Såväl före som under pandemin har psykiska besvär varit vanligare bland arbetslösa än bland sysselsatta. Däremot ökade inte skillnaderna mellan grupperna under pandemin, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Insatser behövs för unga som har föräldrar med spelproblem
Unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än andra unga. De uttrycker bland annat mer missnöje med sin psykiska och fysiska hälsa, stress, fritid, vänner och tro på framtiden. De har också överlag en sämre relation till sina föräldrar, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Hälsan allmänt god men fortsatt ojämlik visar stor undersökning
Över 70 procent av befolkningen i Sverige upplever sig ha en god allmän hälsa, men det finns fortsatta skillnader mellan olika grupper. Det visar Folkhälsomyndighetens stora nationella befolkningsundersökning, Hälsa på lika villkor, som omfattar personer från 16 år och uppåt. Undersökningen visar också att personer över 85 år rapporterar ett gott psykiskt välbefinnande i nivå med övriga befolkningen. 40 procent av de äldre anger att de har en god allmän hälsa.
Psykiska besvär vanliga vid ekonomiska problem
Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
Suicid ökar bland unga vuxna men inte bland tonåringar
Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om att antalet suicid har ökat i gruppen 15–29 år. Djupare analyser visar att det är åldersgruppen 20-29 år som står för ökningen medan utvecklingen varit oförändrad i åldersgruppen 15-19 år.
Världsdagen för psykisk hälsa – för att fler ska må bättre
På Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober uppmärksammar Folkhälsomyndigheten att psykisk hälsa och välbefinnande ska vara lika prioriterat för alla i Sverige.
Stödet till efterlevande – en viktig del av det suicidpreventiva arbetet
Ett självmord drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda både till sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos närstående. I samband med den internationella suicidpreventiva dagen uppmärksammar Folkhälsomyndigheten stödet till efterlevande.
Liten påverkan på ungas hälsa under pandemin
Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Skillnad i hälsorelaterad livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige
Ålder, födelseland, boendesituation och familjens ekonomi spelar roll för nyanlända barns hälsorelaterade livskvalitet i Sverige. Lägre hälsorelaterad livskvalitet rapporteras bland annat av ensamkommande och de som bor med andra än familj eller släktingar.
Folkhälsomyndigheten föreslår att ANDTS-arbetet förstärks
Utvecklingen har sett olika ut inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, ANDTS, under den senaste tioårsperioden. Det visar en rapport från Folkhälsomyndigheten. Till exempel är det färre i befolkningen som röker dagligen, medan snusningen har ökat både bland skolelever och vuxna. Nu föreslår Folkhälsomyndigheten att det förebyggande arbetet förstärks.