Om kubanska cigarrer

Varje blad i en Habano är Tabaco Negro Cubano – ursprunglig kubansk svart tobak – som härstammar direkt från de plantor som Columbus först upptäckte här för mer än femhundra år sedan.

Gasvävstäckningen filtrerar solljuset och fångar värmen så att bladen växer sig större och finare – perfekta förhållanden för att odla det perfekta täckbladet. Endast de största och finaste bladen väljs ut för att göra täckblad till Habanos. Det är inte förvånande att täckbladet är det dyraste bladet att producera.

Två olika odlingsmetoder används för att producera de olika typerna av blad som krävs. Täckbladen odlas i (skuggodlade) fält täckta från ände till ände med gasväv.

Den fulla kraften av kubanskt solljus utvecklar den härliga variationen av smaker som blandas för att skapa den rika och komplexa smaken av en Habano.

Inlaga- och ombladen odlas i det fria och njuter av den fulla fördelen av den kubanska solen. I båda fallen har bladen olika egenskaper beroende på vilken nivå av plantan de kommer från, och varje blad klassificeras därefter. Varje blad har sitt eget öde.

Det äkta och sanna kubanska fröet

Från och med 1500-talet visade sig den tobak som växte naturligt på Kuba vara tillräckligt bra för att etablera ett oöverträffat rykte över hela världen. Sedan, i början av 1900-talet när en ny era av botanisk forskning grydde, användes vetenskap för att studera de många olika frösorterna som användes vid den tiden för odling av tobak. Botanisterna hade två mål; först att identifiera de ursprungliga fröernas egenskaper som gav den klassiska kubanska smaken; och för det andra, att hitta sorter som var resistenta mot de många sjukdomar som plågade bönderna. Och så föddes sorten som blev känd som Habanensis år 1907.

Skuggodlat tobaksfält.

Oberoende forskning fortsatte tills industrin 1937 etablerade den första experimentella forskningsstationen i San Juan y Martinez. Fyra år senare introducerades en förbättrad frösort vid namn Criollo, och den förblir grunden för alla frön som är tillåtna för odling av Habano-tobak. Strax därefter utvecklades Criollo vidare för att skapa en sort kallad Corojo, speciellt framtagen för odling av täckblad och namngiven efter den berömda plantagen där den testades. Ytterligare nya sorter har sedan dess introducerats för att bekämpa skadedjur och sjukdomar samt sådana problem som effekterna av global klimatförändring.

Solodlat tobaksfält.

Idag betjänas Kubas tobaksregioner av ”Las regiones tabacaleras de Cuba” med sina fyra experimentella forskningsstationer, som tillsammans kontrollerar alla frön som bönderna sår. En av tobaksforskningsinstitutets senaste prestationer har varit att ytterligare förbättra den ekologiska tillväxten av plantorna, vilket är unikt i tobaksvärlden.

Arbetet fortsätter med att bevara och förfina essensen av det enda sanna kubanska fröet.