Om kubanska cigarrer

Det första de flesta cigarrentusiaster gör när de köper Habanos är att leta efter datumstämpeln på undersidan av lådan för att ta reda på när cigarrerna tillverkades. De mest kunniga är medvetna om att åldern påverkar smak och arom på samma sätt som för de finaste vinerna.

Fyllnadsbladen, ombladet och täckbladet, som utgör blandningen, kommer gradvis att mogna över tid, förutsatt att de förvaras under rätt förhållanden. Utgångspunkten för denna process var på cigarrullarnas bänk när alla bladen möttes för första gången. Fukt tillsattes för att göra bladen smidiga, vilket utlöste en sista jäsning, och de färdiga cigarrerna lämnades i Escaparate ett tag för att återhämta sig. Därefter bandades de och placerades i lådor, som förseglades och stämplades med tillverkningsmånad och -datum. Detta är utgångspunkten som avgör om en Habano är ”Vintage”.

De sista resterna av processerna som gav tobaken sin smakrika avslutning finns kvar i cigarrerna, vilket gör att de varsamt kan utvecklas ytterligare. Till slut blir dessa cigarrer kända som lagrade Habanos, men kom ihåg att vintage i detta sammanhang inte har något att göra med extra lagring av tobaksbladen eller när de skördades.

De ideala förhållandena för lagring av Habanos

Det viktiga för en Habano är att den får behålla sina ursprungliga egenskaper så att den kan utveckla smaker och aromer som är ännu rundare, mer balanserade och ibland mer uttalade än när den köptes. En konstant temperatur krävs, liksom en viss nivå av fuktighet för att förhindra att dess aromer bleknar och att cigarren förlorar substans, vilket skulle inträffa om den torkade ut.

För att uppnå full nytta av åldring i lådor bör följande krav uppfyllas:

1. Habanos bör förvaras mellan 16°C och 18°C och med en relativ luftfuktighet på 65–70 % så att de delikata smakbalanserna kan utvecklas ordentligt.
2. Platsen bör vara välventilerad så att eventuella oönskade aromer kan sprida sig fritt.

Konceptet med lagrade Habanos

Det finns ingen strikt regel för hur lång tid som måste gå innan en Habano kan beskrivas som ”Lagrad”. Vissa anser att fem år är tillräckligt för att lagrandets fördelar ska bli uppenbara, medan andra menar att minst tio år bör gå sedan Habanos placerades i sin låda. Det finns heller ingen enhetlig teori om hur smaken på en viss storlek eller ett visst märke av Habanos förändras över tid. Många böcker och artiklar har skrivits om ämnet, men ingenting är lika avgörande som de individuella smakpreferenser som rökare har samlat genom egen erfarenhet.

I vissa länder finns en lång tradition av att lagra Habanos. Till exempel i England är det sed att lagra Habanos i minst två år innan de röks. Det var också i Storbritannien som Habanos-distributören 2008 introducerade Lagrade Habanos, med cigarrer som hade en ålder på minst tio år och som förvarats noggrant i perfekta förhållanden. Varje Habano fick ett andra band som angav dess vintage – året då de tillverkades.

Om rätt temperatur- och fuktighetsförhållanden respekteras kan du bygga upp din egen samling av Habanos och lagra dem under lång tid. Det finns entusiaster och samlare av Habanos som värdesätter lådor med mycket gamla datum, inklusive några som går tillbaka femtio år eller mer. Ibland belönas deras tålamod vid auktioner där lagrade Habanos har sålts för upp till 1 500 dollar per cigarr.

Den maximala tid som en Habano kan fortsätta att förvaras och förbättra sina smakegenskaper under lagringen är en fråga som väcker motstridiga åsikter. Hur länge de varar beror på blandningen och kvaliteten på tobaken som används för att tillverka Habano, samt på de korrekta temperatur- och fuktighetsförhållandena för att undvika att cigarren förlorar sin arom genom avdunstning.

Att identifiera datumet på en låda

Exempel på NIVELACUSO-kod NNSO: Tillverkad i november 1990.

Att hitta datumet på lådor som tillverkats sedan år 2000 är relativt enkelt. Mellan 1985 och 1999 stämplades dock datumen med en tre- eller fyrabokstavskod. Från 1985 till 1998 användes kodordet NIVELACUSO där varje av de tio bokstäverna motsvarade ett nummer som du kan se nedan. Med detta system, om du ser bokstäverna NISC på en låda, omvandlas de till 1297, vilket betyder att lådan fylldes i december 1997. LUC omvandlas till 587, eller maj 1987, och så vidare.

Exempel på CODIGUNETA-kod CCUG: Tillverkad i maj 1999.

År 1998, när ett nytt kodord, CODIGUNETA, infördes för att ersätta NIVELACUSO, blev saker komplicerade. Först ändrades numrens ordning i förhållande till bokstäverna, så att en låda med bokstäverna UNCC var från januari 1999. Dessutom, eftersom koden bröts tidigt på året, ersattes den från och med maj av ett system med slumpmässigt valda bokstäver och siffror.

Dessa var:

EP00 – maj 1999
ES00 – juni 1999
EU00 – juli 1999
EA00 – augusti 1999
EO00 – september 1999
LE00 – oktober 1999
LL00 – november 1999
LR00 – december 1999

Med denna information kan du gå tillbaka över ett kvarts sekel för att identifiera åldern på en Habano-låda. Om du vill gräva ännu längre in i historien kan du få hjälp av andra stämplar och klistermärken som finns på lådorna, men annars måste du konsultera en erfaren cigarrhandlare.