robusto

Många vill förstå sin psykiska hälsa bättre och vad som påverkar hur vi mår. På en ny webbplats har Folkhälsomyndigheten samlat kunskap, tips och råd som ska göra det lättare att se vad man kan göra för att må så bra som möjligt och för att stötta andra.

Sju av tio barn i grundskolan uppgav att de var oroliga för coronaviruset och drygt hälften av barnen uppgav att covid-19-pandemin påverkade deras fritidsaktiviteter mycket eller ganska mycket. Det visar resultaten från en ny enkätstudie.

Färre äldre personer i Sverige är oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19, visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Var tredje kvinna och var femte man över 77 år uppger att de har besvär med ångest. Men trots att många äldre personer lever med psykisk ohälsa visar undersökningar att äldre ofta inte får hjälp. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram ett nytt kunskapsstöd för att stärka välbefinnandet bland äldre och förebygga psykiska besvär.

Folkhälsomyndigheten publicerar sju faktablad om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige.

Trots restriktioner, hemmaarbete och färre sociala kontakter tycks folkhälsan inte ha påverkats i någon större omfattning när det handlar om psykisk hälsa och suicid. Det framgår av två nya publikationer om covid-19-pandemins första år som Folkhälsomyndigheten publicerar idag.

Inom studien Skolbarns hälsovanor börjar nu en enkät att skickas ut till sammanlagt 4 000 klasser i landet. Frågorna ska ge svar på hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan, deras levnadsvanor och hur covid-19-pandemin har påverkat dem. Även frågor om psykisk hälsa och välbefinnande ingår. Resultaten kommer för första gången att presenteras på regional nivå.

Fyra av tio personer i Sverige uppger att de har eller har haft psykisk ohälsa. På världsdagen för psykisk hälsa uppmärksammar Folkhälsomyndigheten vikten av ökad kunskap för att minska stigma och negativa attityder kring psykisk ohälsa.

En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Det visar en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. Samtidigt pekar resultaten på sämre hälsa och livskvalitet bland de barn och unga som inte bor med sina familjer.

Nu genomför Folkhälsomyndigheten en studie för att följa upp hälsan och livskvaliteten bland personer som lever med hiv i Sverige.