Om kubanska cigarrer

Skuggodlat blad för täckblad

Bearbetningen av tobaksbladen som används för att tillverka en Habano varierar beroende på deras odlingsmetod och deras slutliga funktion i cigarren. Nedan följer en kort beskrivning av processerna för de blad som är avsedda att bli täckblad.

Lufttorkning av täckblad

Torklada

Den första processen för det nyss skördade täckbladet, som hela skördens framgång hänger på, är en långsam och noggrann lufttorkning som avlägsnar fukt och successivt förvandlar bladet från ljusgrönt till gyllenbrunt.

1. Lufttorkning på traditionellt sätt

Skickliga kvinnor syr ihop bladen i par och hänger dem över stolpar eller cujes, 50 par per stolpe.

Vissa täckblad torkas i böndernas traditionella torklador som helt och hållet är beroende av klimatets naturliga påverkan. Bladen sys ihop i par och hängs över stolpar som placeras på ställningar i ladan. Allteftersom bladen torkar, höjs stolpen successivt högre upp i ställningarna. Ventilation och ljus måste ständigt justeras för att kompensera för naturliga variationer i temperatur och luftfuktighet. Denna process varar i cirka 50 dagar.

2. Kontrollerad lufttorkning

I slutet av torkningsprocessen sammanfaller det med början av regnperioden, vilket ger den nödvändiga fukten för att de torkade bladen ska kunna transporteras säkert till sorteringshuset.

Under 1990-talet gjordes stora investeringar i temperatur- och fuktkontroll för torkningen av täckblad, för att övervinna de oförutsägbara förhållandena i en konventionell lada. Detta är lufttorkning i sin mest förfinade form, med optimala förhållanden som upprätthålls dygnet runt. Tiden det tar är naturligtvis kortare, cirka 25 dagar. Men det finns fortfarande ett behov av konstant övervakning och justering eftersom bladens tillstånd utvecklas – särskilt eftersom processen nu pågår i full fart dag och natt.

Fermentering av täckblad

När täckbladen är fullt torkade tas de bort från stolparna och knyts i knippen som kallas gavillas. Detta avslutar bondens arbete och uppgiften överlämnas till Tabacuba – organisationen för insamling och förbättring av tobak – som köper bladen från bonden. Bladen transporteras sedan till Escogida, eller sorteringshuset, där de kommer att fermenteras.

Eftersom skuggodlade blad är så tunna och ömtåliga genomgår täckbladen endast en enda fermenteringsprocess. Den varar i minst 20 dagar och äger rum i kammare vid sorteringshuset som har utformats speciellt för detta ändamål. Under fermenteringen elimineras bladens föroreningar, och dess syrainnehåll, tjära och nikotin reduceras samtidigt som dess smakegenskaper accentueras. Fermenteringen jämnar också ut täckbladets färg.

Efter fermenteringen stannar täckbladen kvar i sorteringshuset för att genomgå sortering och klassificering.

Sortering och klassificering av täckblad

Klassificeringen av kubanska tobaksblad är förmodligen den mest noggranna i världen.

Storlek, färg och struktur är de tre kriterier som vägleder sorteringsarbetarna. Värdefulla täckblad är, som man kan förvänta sig, föremål för mycket noggrann uppmärksamhet. Först fuktas och luftas bladen för att förbereda dem för hantering. Därefter klassificeras de i en förbluffande mängd av cirka 50 olika kategorier som är utformade för att säkerställa att endast de mest perfekta bladen någonsin kommer att klä en Habano. Blad som inte uppfyller en viss standard avvisas och sätts åt sidan för andra ändamål.

Buntning och lagring av täckblad

Tercios

Efter att täckbladen har sorterats i klasser knyts de återigen ihop i gavillas (knippen). Gavillorna packas sedan i balar som kallas tercios, tillverkade av yagua, som är den lösa barken från kungspalmen, ett material som används för många ändamål på Kuba. Varje bal har en etikett fylld med information om bladen inuti, inklusive deras storlek, skördeår och förpackningsdatum. Tercios är också märkta med koden för den Escogida där täckbladen sorterades.

Slutligen transporteras tercios till lagret där täckbladen får lagras i minst sex månader.